Från Sydafrika till Sverige 2004

Röd markering visar vägen jag cyklade. Svart markering visar sträckor jag färdades annorlunda, i Botswana pga en nationalpark jag ville se, i norra Kenya pga risken att bli dödad och i Egypten pga byråkrati. Hela sträckan blev någonstans mellan 1500-2000 mil och tog 10,5 månader att genomföra.

Varför jag gjorde det? För att det var spännande, roligt intressant och kom att bli den bästa tiden än så länge i mitt liv med oförglömliga minnen som när leoparder sprang ut 100 meter framför cykeln och tog varsitt vildsvin. Eller då en skorpion en morgon satt och tittade på mig ifrån en av mina cykelväskor. Eller då jag i två veckor kämpade mig fram genom 60 mil av obanad öken i norra Sudan. Men trots alla dessa natur minnen är det människors enorma gästfrihet som överväldigade mig mest.

Vill du veta mer? Fixa en föreläsning nära dig så kommer jag. Se första sidan för mer info.

På två hjul genom Europa 2003           (upp)

Röd markering är vägen jag cyklade, mörkröd åkte jag båt. I Österrike befann sig min syster planenligt och vi åkte gemensamt hem till Sverige i bil. Hela sträckan jag cyklade blev 467 mil under 46 dagar.

Slutsats:   Hade jag gjort en liknande resa igen, något som jag gärna skulle göra, hade jag med de erfarenheter jag har nu lagt rutten mer åt öster och cyklat ner genom länder som Polen, Slovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien. Nackdelen med den rutten jag valde tycker jag var att man aldrig riktigt kom ifrån städerna och byarna. Att möta 500 cyklande tyskar utefter Mosel dalen per dag var inte heller någon höjdare då det inte är den typen av cykling jag eftersträvar.

Det bästa med resan var vissa stunder då cyklingen kändes perfekt, kan vara på en fin liten väg, då man just kämpat sig upp för en lagom lång backe, träffat någon trevlig person eller sett någon fantastisk vy. De landskap som jag mest tänker tillbacks på är Mt Blanchs spetsiga toppar och Kroatiens bergiga heta busklandskap. Även de få vilodagar jag haft kändes mycket bra och välförtjänta.

Det som har varit dåligt har varit vissa tråkiga städer, hårt trafikerade vägar som i Italien. Och att jag i slutet av resan inte hade något klart mål. Att ha en tidsbegränsning är också väldigt irreterande.

Repotage i Hallands Posten om Resan:

Upptäckte Europa med cykel
Med dagsetapper på tio mil, med hundra spänn i fickan för varje dag, är det möjligt att skaffa sig ett ordentligt semester- eller sommarlovsäventyr.
Det gjorde Erik Ello, ingenjörsstudent på Högskolan i Halmstad. Under 46 dagar trampade han 4 672 kilometer med cykel och passerade förutom Sverige tio europeiska länder. 
 
46 dagar på två hjul. Efter två läsår på ingenjörsutbildningen vid Halmstads högskola köpte Erik Ello en cykel, utrustade den och begav sig ut i Europa. I fredags kom han hem igen med rika erfarenheter. Det bästa var sträckan från Schweiz genom Alperna till Chamonix i Frankrike. Det var vackert, men tungt att cykla. Jag ställde cykeln och vandrade i två dagar vid Mont Blanc, berättar Erik.
Till det minnesvärda, berättar han också, hör den handfull tillfällen då han bjöds hem till middagar och logi av människor han träffade. Annars under resan gällde egen matlagning på spritkök och kampande i naturen med tält och sovsäck. -Att jag cyklade ensam var viktigt. Att inte behöva kompromissa och själv bestämma när man stannar eller far vidare. Dessutom tvingas man söka kontakt med dem man träffar på vägen.

Erik Ello var långt ifrån att kalla sig cyklist innan äventyret började. Cykeln, som är hans första som vuxen, skaffade han sig först en månad innan han trampade iväg. Europa hade han knappt rest i tidigare, bara i de närmaste grannländerna.- Men jag kände att en cykling i Europa skulle vara en utmaning. Man skulle komma närmare allting, både väder och människor. Och de flesta förväntningarna infriades. Kanske över förväntan på vissa områden. Det blev trots de många kilometrarna bara en enda punktering och fysiskt klarade han det bra. Det enda som varit obehagligt är att fingrarna drabbats av en stelhet efter kramande av styrstången, som ännu inte gett med sig.

De schweiziska alperna fanns med i färdplanen från början, och att han skulle cykla längs Moseldalen mot källorna, efter en kort titt in i Luxemburg.- Sedan hade jag en föreställning om att jag skulle söka mig österut och jag hade bara ett slutmål och slutdatum. I Wien, där jag gjort upp med min syster att vi skulle mötas och färdas tillsammans i hennes bil tillbaka till Sverige igen.
Efter Chamonix fortsatte Erik sin cykelresa i rast takt genom Italien för att nå den Kroatiska kusten längs Adriatiska havet. I huvudet snurrade tankar om att fortsätta ända till Istanbul i Turkiet, men han blev tvungen att vända för att i tid hinna till mötesplatsen i Wien. Då, efter att ha nått Bosnien, var det också lite bråttom. Så han tog båt tillbaka till Slovenien och buss en bit in i Österrike, innan han cyklade de sista etapperna.

Till målsättningarna med resan hörde också den att resa så billigt som möjligt. Budgeten på 100 kronor om dagen höll han. Det gick eftersom han hade spritkök med sig och lagade maten själv, samt slog upp tältet utanför campingplatser eller vid gårdar där han frågade markägare om lov. En enda gång under de 46 dagarna köpte han ett färdigt mål lagad mat, i Venedig.- Det var i och för sig inte dyrt, men portionen var liten så jag blev inte mätt. Därför gjorde jag inte om det.
Risken att råka ut för tråkigheter, eller kanske till och med bli rånad, hade funnits i tankarna. Men Erik Ello berättar att han aldrig utsattes för något av det slaget. Den enda gången hjärtat hoppade till i bröstet var en natt när en bil hördes köra i skogen, där han tillfälligtvis slagit upp sitt tält och låg och slumrade. Tvärt om alla såna farhågor, har han mötts av hjälpsamhet och positiv nyfikenhet av människor som fascinerats av cyklisten som färdats så långt. Som när han precis passerat gränskontrollen mellan Italien och Slovenien och stod brydd invid cykeln med en stor karta utbredd framför sig.
- En slovensk familj i bil som också kom från Italien stannade. De erbjöd mig att sova över natten hos dem. Först var jag tveksam men kvällen hos dem blev en av höjdpunkterna på resan. De ägde också den enda cykelaffären i sin by och jag kunde bättra på cykelutrustningen hos dem.

För Erik Ello har nu sommaräventyret - han svängde in med sin dammiga cykel till hemmet i Fjärås i fredags - gett mersmak. Han har redan kastat sig över kartor över Afrika och måttat med linjalen mellan Kapstaden och Nordkap.- Men jag vet inte hur det blir. Jag är inte färdig med mina studier, jag läser till byggnadsingenjör. Kanske ska jag ta uppehåll ett år och bege mig iväg? Det har blivit en dröm. Jag trivs med cykeln.

Fakta: Eriks cykeltripp
# Dessa länder passerade Erik: Danmark, Tyskland, Luxemburg, Frankrike, Schweiz, Italien, Slovenien, Kroatien, Bosnien och Österrike.
# Viktigaste lärdomen från resan: Man ska utrusta sig med bra grejer, även om de blir dyrare i inköp. Det betalar sigi längden. Vid den enda punkteringen bröts däckavtagningsverktygen av plast sönder och Erik fick gå tre kilometer för att köpa nytt. "Överhuvudtaget allt jag köpt på stormarknaden till cykeln gick sönder; lampan, cykelstödet och flera andra prylar."
# Viktigast i utrustningen enligt Erik: Kompassen, sovsäcken och spritköket.Bästa cykelländerna: Sverige, Danmark och Tyskland. (Någon annanstans finns inte cykelvägar eller utritade leder för cyklister.)
# Vad Erik gör nu: Han håller på styra kosan mot Sarek i Norrbotten och ska resten av sommaren vandra i den svenska fjällvärlden.

Trix och Tips            (Upp)

Här presenteras lite ideér som jag fick efter Europa resan. Att alla ideér inte fungerar överallt i världen vet ni lika bra som jag. Jag kommenterar inte heller sådant som jag själv inte har erfarenhet av som t.ex olika cykelramar då jag bara använt mig av en modell, av stål.

Först och främst du behöver inte vara någon elitcyklist för att åka på cykelresa. Jag cyklar väldigt sällan till vardags. Inför Europa tränade jag 100 mil inför Afrika ingen cykling alls. Tids nog får du allt cykla, sa jag till mig själv och det visade sig stämma mer än väl. Fast självklart blir det angenämare om du vet vad du ger dig in på, samt att risken för skador minskar om du börjar bygga upp dig långsamt.

Växlarna var väl annvända Shimano grejer inför Europa och nya LX inför Afrika.

Att fricampa i Europa är inga problem om man håller sig någorlunda på landsbygden. Håller man en låg profil så brukar det aldrig vara något problem. Har blivit ivägkörd en gång på drygt 50 talet camping nätter (i Italien).

Satsa på ett kök som klarar flera bränslen, behöver bara komma till Kroatien och Slovenien så börjar det bli svårt att hitta T-sprit.

Kläder.
Jag har cyklat i både syntetmaterial och naturliga material. Syntet material är bra då det är kallt o svetten ska ledas bort ifrån kroppen för att man inte ska frysa. Är det varmt är bomull att föredra då det håller kvar fukten intill kroppen o fungerar som kylvätska. När jag cyklar har jag oftast endast långa bomullskalsonger, stor tunn långärmad bomullsskjorta, solhatt och sandaler. Att jag kanske ser lite lustig ut bjuder jag på.

Hygien
Jag är alltid noga med att borsta tänderna, raka mig relativt ofta och så fort jag ser vatten brukar jag ta mig ett dopp.

Köp bra kartor. Finns nästan inget så irriterande som att cykla fel. En kompass är också bra att ha. De största problemen med orientering har jag oftast inne i städer. Ett knep som funkade bra i Europa om man ville till stadens mitt var att ta fasta på det högsta kyrktornet i staden så kom man ofta dit man ville. För att komma ur staden igen kan kompassen vara till stor nytta.

Vatten flaskor som håller vattnet kallt några timmar, typ Kera Term, är underbara heta dagar.

Angående sadlar har jag bara använt en billig "standard" sadel och den fungerade fint för mig.

Tänk på att byta grepp med händerna ofta. Mina fingrar har varit bort domnade i veckor då jag inte gjort detta

Man behöver inte vara proffs på allting för att våga sig ut på en "vanlig" cykelsemester. Med rätt mentalitet lär man sig oerhört mycket allt efter hand.

En ryggsäck är väldigt bra att ha med sig på cykelfärden om man känner för att göra något utan cykeln någon dag och inte vill gå och kånka på cykelväskorna. Brukar trycka ner sovsäcken i ryggan och spänna fast den på pakethållaren då jag cyklar.

Det jag åt under Europa resan var: Till frukost torra müsli, lunch, middag och kvällsmat bestod av spaggeti med antingen tonfisk eller makrill eller Corned Beef men har du mer pengar ät vad du känner för. Sen så köpte jag även frukt under dagen.

Förvara alltid kameror och dylikt i vatten säkra fodral.

Göm pengar samt kopior på pass och dylikt lite varstans både på dig och på cykeln. Blir du rånad på pengabältet har du då iaf något kvar om dom inte snor cykeln också. Skandia banken har avgifts fria uttag för Visa och ICA banken för Master Card